Första maj

1938 blev första maj en nationell helgdag i Sverige. Även i Norge och Finland är första maj en helgdag, men inte i Danmark.

Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt första maj som en demonstrationsdag. Med demonstrationen 1 maj 1890 visade arbetarrörelsen att man kunde uppträda samlat och med disciplin i offentligheten.

Samtidigt lånade demonstrationerna från bondesamhällets bild- och föreställningsvärld. Särskilt fruktbarhetstemat. I många bilder och texter finns referenser till bondesamhällets förhoppningar om ett gott skördeår, och man skapade en allegorisk värld där arbetarrörelsen gav löfte om god skörd i det framtida moderniserade Sverige. Därmed anknöt man till ett för norra Europa traditionellt folkligt mönster med ursprung långt bak i tiden. 1 maj blev en nationell helgdag mycket beroende på SAP:s starka ställning under 1930-talet.

I det förindustriella samhället hölls ofta fest och gille. Dagen betecknades som den första sommardagen och djuren släpptes på bete. Byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader. Dagen avslutades med att ”dricka märg i ben” för att få kraft. Vanligen bestod drycken av källvatten, öl, brännvin och ibland björksav. Ungdomarna på landsbygden hade en egen fest första maj då de festade upp de förnödenheter de samlat in i gårdarna dagen innan.

Under Sveriges katolska medeltid var första maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade festliga förtecken och föregicks av fasta och vaka. Under 1400-talet fick första maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg. Den 1 maj blev också den sista dagen före fastan inför 3 maj, som är korsmässodagen. 1 maj betraktades då som en fastlag, en förberedelse inför fastan. Traditionellt innebär fastlagen ätande, gyckel och upptåg. Hantverkslag och köpmannagillen flyttade årets stora sammankomst från fastlagen före påsk till valborgsdagen.

Under 1500-talet gick djäknarna (studenterna) sockengång och uppförde sång och gyckelspel på första maj.

1 maj försvann ur kalendern som helgdag 1772, men har fortsatt att leva vidare som festdag. Lekfullhet och fest är ett kvardröjande tema kring valborg och första maj. I Skåne innebar första maj lek och tävlingar, exempelvis att slå katten ur tunnan. Under det sena 1800-talets industrialisering beklagade många att städernas arbetare var så berusade på valborg.

I det svenska bondesamhället utnyttjades perioden från vårvintern fram till midsommar för vårbruket. Arbetslivets växling ackompanjerades av festligheter och rituella markeringar som markerade årets skiften, varav första maj är ett av dem.

Majblomman började säljas i Göteborg 1907. Den kostade då 10 öre och var ägnad välgörande ändamål, särskilt barn. Majblomman spreds snabbt i Sverige och långt utanför våra gränser. Idag används de insamlade pengarna till att hjälpa fysiskt och socialt funktionshindrade barn.

Våren 2023 sålde 11-årige Murhaf Hamid i Glimåkra majblommor för runt fem miljoner kronor vilket fick stor uppmärksamhet i medierna.

Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?

Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet? 

Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal

Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.

Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner.  Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.

Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.

Traditioner förändras och är dynamiska

Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media. 

Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter. 

Vi förmedlar kunskap på flera sätt

Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media. 

På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.

I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.

I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.

Många faktorer formar och förändrar firanden

I korthet kan man säga att högtidsfirande i vår tid speglar mängder av influenser från förflutna samhällsformer, från vår egen tid, migration, social, ekonomisk och teknisk förändring.  

Högtider och högtidsfirande i Norden är starkt präglade av kristen religion och formas även av förändringar i samhället och våra värderingar. Ytterligare faktorer är folkliga föreställningar om det övernaturliga, folklig religion och folkliga värderingar som går tillbaka på det nordiska bondesamhället.

Under de 150 år som Nordiska museet samlat kunskap om traditioner och ritualer kopplade till högtider och årets dagar har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. 

Även traditioner och sociala mönster förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media. I vår tid är sociala medier och massmedier i största allmänhet viktiga faktorer. 

Ritual?

Under de 150 åren har också forskningens perspektiv och begrepp förändrats. Ett centralt grundbegrepp är ritual. Det syftar på det praktiska firandet – vad människor gör kopplat till en högtid, tradition, viss dag, tid på året eller händelse. Som att äta semlor, gömma påskägg, tända ljus på kyrkogårdar eller gå ”bus eller godis”.

Oftast ingår symboler i ritualer, till exempel julgran, midsommarstång, tända ljus, studentmössa, våfflor och semlor eller för den delen fredagsmysets chips och dipp.

Tradition?

Man kan säga att en ritual blir tradition när människor sätter särskilt värde på ritualen och firandet, utan att de måste vara särskilt gamla eller spridda. Värderingarna handlar ofta om att en ritual sägs vara ursprunglig och viktig för människor gruppidentitet.

Även denna definition speglar forskningens perspektiv. Men i dagligt tal används begreppen ritual, tradition, högtid, sed ofta synonymt. När vi här talar om traditioner är de som regel särskilt värderade ritualer; julfirande är ett exempel.

Religiösa högtider

En annan viktig term är högtid som syftar på ritualer som är mer bundna till religiösa kalendrar. I Norden har den kristna kalendern dominerat, men efterhand spelar även andra religiösa kalendrar en synbar roll.

Gränsen mellan religiösa kalenderritualer och sekulära ritualer tycks bli alltmer otydlig, vilket speglar samhällets sekularisering. De flesta i Sverige firar religiösa högtider utan att uppmärksamma dess religiösa koppling.

Årshögtider och livshögtider

Förutom kyrkliga kalendrar så har högtider historiskt präglats av bondeårets och jordbrukets rytm. Då talar vi om årshögtider eller kalenderriter. Exempelvis Vårfrudagen (Våffeldagen) eller Stora metaredagen (Kristi himmelsfärdsdag).

Många högtider är knutna till människors livscykel, där kyrklig ordning har varit och är av stor betydelse. Exempelvis dop, konfirmation, bröllop och begravning.

Men allteftersom samhällets förändras, så förändras dessa ritualers betydelse. Även om många idag döps, så sker det inte sällan genom icke-kyrkliga namngivningsceremonier. Till livshögtiderna får vi nuförtiden exempelvis räkna studentfester, födelsedagar och baby showers. 

Föränderligt och dynamiskt

En av de viktigaste insikterna kring ritualer och traditioner som gjorts i forskningen är att de förändras. Vissa särskilt omvälvande samhällsförändringar har gett uppenbara avtryck i såväl vardagsliv som i ritualer och högtider.

De kanske viktigaste ur ett kulturhistoriskt perspektiv är kyrkans roll liksom urbanisering, demokratisering, välfärd och strävan efter social rättvisa.  1800-talets industriella varuproduktion och 1900-talets välfärd gjorde till exempel att varor anpassade till högtider blev allt populärare – och blev del av firandet. Pynt till påsk och jul, speciella maträtter, gåvor till jul och godis till Alla hjärtans dag är några exempel.     

Samtid och tradition  

Parallellt med att de nordiska länderna urbaniserades, så förändrades de ekonomiska villkoren. Människor producerade inte längre för det egna uppehället. Familjen förvandlades till en konsumtionsenhet, som kunde köpa alla dessa varor som marknadsfördes kopplade till högtider.

Idag spelar sociala medier en stor roll för framväxten av fenomen som till exempel Novent, Kanelbullens dag, Nisse-dörrar och Fössta tossdan i mass. 

Traditioner och högtider följer människors förflyttningar mellan samhällen. Halloween, Ramadanfirande och Jultomten är några exempel. Vissa upprätthålls, andra bleknar bort och somliga får förändrad betydelse. Andra traditioner i kyrklig och folklig tradition glöms bort eller högtidlighålls av bara några få.