Halloween

Halloween inträffar den 31 oktober och har sitt ursprung i irländska och anglosaxiska All hallow’s eve. Det var en keltisk höstfest som markerade skördetiden då eldar tändes för att vägleda de döda och skrämma bort häxor.

Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar och omvandlas. Till USA kom den med irländska emigranter och blev populär under 1800-talet och senare. Dagen förknippas med de döda, det syns genom att människor klär ut sig till diverse dödsväsen. Firandet utvecklades i USA till en barnens högtid, då barn fick skämta och retas med de vuxna.

Vissa drag i Halloween liknar det svenska påskfirandet liksom flera andra lekfulla seder, men också i många internationella högtider med mer eller mindre uttalat karnevalstema.

I Sverige förekommer det att barn firar Halloween med att gå “bus eller godis” på olika dagar, ungefär som påskkärringar syns till både på Skärtorsdag och Påskafton. Det kan alltså ringa på dörren både den 31 oktober, på Alla helgons dag eller till och med flera dagar under det skollediga höstlovet.

Det engelska uttrycket ”Trick or treat” har på svenska blivit ”Bus eller godis”. Så säger utklädda barn som ringer på dörren och ber om godis (eller bjuder på busstreck) under Halloween den 31 oktober.

Influenserna till Halloween i Sverige har kommit via amerikansk populärkultur och globalisering i allmänhet. Halloween började dyka upp i Sverige under slutet av 1980-talet. Alldeles säkert spelar skräckfilm och litteratur en stor roll för spridningen. Högtiden har växt sedan 1990-talet och blivit populär främst bland barn och ungdomar.

De allra första spåren av Halloween i Sverige finns i universitetssammanhang i början av 1950-talet, när amerikanska gäststudenter arrangerade Halloween-fest. Men som allmänt spridd högtid syns den först under sent 1980-tal, då storstadskrogar arrangerade särskilda Halloweenaftnar.

I Sverige och Norden sammanfaller högtiden med Alla helgons dag, en dag till åminnelse av de döda. Båda högtiderna tematiserar de döda och döden. Därmed har de släktskap med många högtider runtom i världen vid denna tid.

Det finns också likheter med påsken: både halloweenmonster och påskkärringar representerar på olika sätt ondska och död, ett klassiskt karnevalstema.

Många högtider handlar ytterst om livet och döden. I en del, som Halloween, synliggörs gränsen mellan de levande och de döda tydligt. Mycket av Halloween handlar om att gestalta skräck och död, på så sätt görs döden symboliskt närvarande i våra hem och i offentligheten.

Halloween har sitt ursprung i All hallow’s eve, en keltisk höstfest som markerade skördetiden, då eldar tändes för att vägleda de döda och skrämma bort häxor. När högtiden kom till USA med de irländska invandrarna – som allmänt hade låg social status – under 1800-talet betraktades den som vidskepelse. Dessutom förknippades symbolspråket med Satan själv, vilket väckte, och väcker, anstöt hos många kristna i USA.

Traditionellt markerar Halloween (genom sitt ursprung i keltiska höstfesten All hallow’s eve) liksom Alla helgons dag övergången mellan sommar- och vinterhalvåret. Pumpan, som från början var en rova, är ett exempel på detta. Dessa grödor fick efterhand läskiga utformningar. På detta sätt finns koppling till de skördehögtider och marknader vi har haft i Sverige.

Det ser lite olika ut i de nordiska länderna kring högtiderna. I Norge uppmärksammas Halloween till viss del men utan att firas som i Sverige medan Alla helgons dag enbart finns i kyrkokalendern. I Finland firas Alla helgons dag med ljus på gravarna och Halloween firas lite som i Sverige. Men firandet av både Alla helgons dag och Halloween tycks vara störst i Sverige jämfört med de övriga nordiska länderna.