Sveriges nationaldag
Varför blev den 6 juni Sveriges nationaldag? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om Sveriges nationaldag utifrån museets samlingar och kunskap.
Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523 och 1809 års regeringsform. Under en period kallades dagen Svenska flaggans dag. Men sedan 1983 är den officiellt Sveriges nationaldag. 2005 blev nationaldagen officiell helgdag och röd dag.
Den svenska nationaldagen kom till i början av 1890-talet, med inspiration från Norge och Danmark, som hade sina nationaldagar den 17 maj respektive den 5 juni. Det fanns flera förslag på tidpunkt för en svensk nationaldag, bland annat midsommardagen. Andra förslag var den 6 och 30 november.
Vanliga frågor om Sveriges nationaldag
Den 6 juni 1893 arrangerade Nordiska museets grundare Artur Hazelius en vårfest på Skansen. Det var på Gustafs namnsdag den 6 juni och festen högtidlighöll både minnet av Gustav Vasas val till Sveriges kung 1523 och 1809 års författning som skrevs under den 6 juni. Efter det var den 6 juni inofficiellt Sveriges nationaldag.
Flaggor var ett inslag i firandet, trots att flaggor var en ganska ovanlig syn på land vid denna tid.
Den 6 juni var inofficiell nationaldag från 1893 till 1916, då fick den namnet Svenska flaggans dag i almanackan. Sedan 1983 är den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag i almanackan.
Flaggbruket på land är inte så gammalt i Sverige. Länge använde vi riksflaggan huvudsakligen till sjöss, och då vanligtvis en tretungad version av flaggan. Första gången en flagga hissades på det kungliga slottet var år 1873 och det möttes med skarp kritik. Många menade att en flagga inte alls hade på land att göra. Men vissa ståndspersoner följde det kungliga exemplet och därefter restes flaggstänger och hissades flaggor på prästgårdar, järnvägsstationer och skolgårdar. Och snart var flaggningen allmän.
Den svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende 1906, i samband med unionsupplösningen då Sverige fick en ny flagglag.
Nu togs unionsmärket som suttit i det övre fältet närmast stången bort (”sillsallaten” som det kallades i folkmun). Fälten fick också bestämda proportioner och bestämd färgsättning. Tidigare hade gul och blå kunnat vara i vilka nyanser som helst. Nu blev det också fastslaget att endast kungahuset och krigsmakten fick använda den tretungade versionen av svenska flaggan.
