Tjugondag Knut

Vilken dag är julen slut? När tar man bort julpyntet? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om Tjugondag Knut utifrån museets samlingar och kunskap.

Den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, är julen slut enligt en tradition som vi har sedan åtminstone 1600-talet. I äldre tradition och på andra håll i Europa tar julen slut den 6 januari, det vill säga när vi i Norden firar trettondagen. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.

Vanliga frågor om Tjugondag Knut

Tjugondag Knut dansas julen ut. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.

En annan faktor som påverkat julgransplundringarna är sannolikt de upptåg som man kunde se i bondesamhällets byar vid denna tidpunkt. Då sprang barn och unga omkring och tiggde mat och dryck till sista julstugan, samtidigt som de ropade ut julen.

Under 1900-talet har tjugondag Knut kommit att associeras med barn och godis. Julgransplundringar är fortfarande vanliga, men de hade sin storhetstid under efterkrigstiden. Ibland förläggs de helgen efter tjugondag Knut som en anpassning till arbetslivet.

Knutdagen har sitt namn efter den danske kungen Knut Lavard, som mördades den 7 januari 1131 och senare blev helgonförklarad. Knut var beskyddare av de medeltida Knutsgillena, en form av medeltida handelskompanier. Knutsgillena arrangerade ibland knutsbaler, vilket sannolikt påverkar tjugondag Knut och julgransplundringarna. ”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut”, står att läsa i Bondepraktikan.

Hans dödsdag råkade vara dagen efter trettondagen, då julen var slut. Men vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet med en vecka, och namnet Knut flyttades från 6 till 13 januari. Orsaken var att varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en efterfest åtta dagar senare, en så kallad oktav.