Härkeberga
Härkeberga kaplansgård är Nordiska museets kulturhistoriska miljö som visar ett prästhem och en mötesplats på landet i västra Uppland. Här får du en bild av livet för en lantpräst och en församling i en kyrkby på 1840-talet.
Mötesplats i Härkeberga kyrkby
I ett uråldrigt kulturlandskap utanför Enköping ligger Härkeberga kyrkby. Här finns Härkeberga kyrka, en medeltida kyrka med målningar av Albertus Pictor från 1400-talet.
I närheten ligger kaplansgården som var församlingens och byns mötesplats och hem åt kaplanen. En kaplan var prästvigd och kyrkoherdens närmaste medarbetare (idag säger vi komminister).
Kaplansgården och Härkeberga kyrka hör tätt samman i berättelsen om Härkeberga. En lantprästs hem var ett nav kring vilket årstiderna, livets högtider och kyrkoåret kretsade. Härkeberga kyrka är ett lysande exempel på en kyrka från medeltiden, ur arkitektur-, konst- och kyrkohistoriskt perspektiv, medan Kaplansgården visar det dagliga livet på en lantprästgård i en uppländsk radby och socken.
När är Härkeberga kaplansgård öppen?
Öppet under sommarsäsongen
Kaplansgården är öppen under sommarsäsongen med fri entré. Du kan gå på egen hand i kaplansgårdens boningshus, värdar finns på plats och kan svara på frågor. Härkeberga Gille ordnar bland annat midsommarfirande, spelmansstämma, familjedag och julmarknad.
Visning för grupper i kaplansgården
Boka en visning genom att kontakta Lena Carlsson, ordförande i Härkeberga Gille:
Mobil: 0706-959 205
E-post: harkeberga-gille@hotmail.se
Vill du stötta Härkeberga Gilles verksamhet?
Bidra med en frivillig entréavgift eller belopp via Swish när du besöker kaplansgården.
Ströva på gården och i omgivningen året runt
Gården och omgivningen runt byggnaderna går att besöka på egen hand året runt. Förutom Härkeberga kyrka finns ett stort antal fornlämningar i form av gravfält, hällristningar, högar och stensättningar runt Härkeberga kyrkby. I närheten ligger också Litslena medeltida kyrkomiljö med tingshus och gästgivaregård.
Prästhem och jordbruk
En präst på landet var också jordbrukare, så livet i kaplansgården var styrt både av kyrkoåret och årstidernas växlingar. Gården består av sjutton träbyggnader runt en mangård och en fägård. De äldsta är från 1600-talet och har fungerat som ladugård, stall, bodar, lider, loge och drängstuga.
-
Salen i boningshuset på Härkeberga kaplansgård. Foto: Olle Burman / Nordiska museet -
Köket i boningshuset i Härkeberga kaplansgård. Foto: Olle Burman / Nordiska museet -
Sängkammaren i Härkeberga kaplansgård. Foto: Olle Burman / Nordiska museet -
Albertus Pictor utformade kalkmålningarna i Härkeberga kyrka på 1400-talet. Foto: Lars Lindgren / Svenska Kyrkan -
I Härkeberga kyrka nära kaplansgården finns kalkmålningar som Albertus Pictor utförde på 1400-talet. Foto: Lars Lindgren / Svenska Kyrkan -
I Härkeberga kyrka nära kaplansgården finns kalkmålningar som Albertus Pictor utförde på 1400-talet. Foto: Lars Lindgren / Svenska Kyrkan -
Den stora lönnen, det s.k vårdträdet, skulle skydda gården från olycka. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet
Boningshuset har en så kallad sexdelad plan med en sal i mitten, vilket var mer vanligt i en mindre herrgård. Här hade kaplanen sitt kontor där han tog emot sina församlingsbor. Mitt på mangården står en väldig lönn, vårdträdet som skulle skydda gården från olycka.
Nordiska museet bevarar miljön sedan 1929
Sydvästra Upplands Hembygdsgille överlämnade Härkeberga kaplansgård till Nordiska museet år 1929. Idag driver Nordiska museet gården i samarbete med Härkeberga gille.
