Julen på Nordiska museet
Från första advent står vår jättelika julgran klädd i Stora hallen och museet är pyntat. Upplev byggnaden i julstämning, köp juldekorationer och julmys med adventsfika. Öppet alla dagar, även på julafton!
Stans stiligast klädda gran?
Varje år står vår ståtliga gran, åtta meter hög, klädd och dekorerad i Stora hallen på Nordiska museet. I den ser du hundratals traditionella handgjorda och unika dekorationer ur Nordiska museets gömmor, men varje år brukar en inbjuden gäst få sätta sin prägel på granen med egna dekorationer.
Textil jul hyllar hantverket 2024
Vår gästande dekoratör julen 2024 är textilkonstnären Lina Odell, gesäll i dräktsömnad. Linas skapande rör sig fritt mellan konst, traditionsbunden slöjd och nyskapande. Lina är utbildad inom såväl modern sömnad och mönsterkonstruktion som folklig sömnad och skrädderi.
Lina Odell hyllar kvinnor som berikat Norden genom textilkonst och folkbildning under fem hundra år med sina tygrosor med porträtt av textilkonstnärer och hantverkare. Genom historien har textilt hantverk varit en nödvändighet för nordborna, men personen bakom gobelänger, trasmattor, tröjor och brudtäcken är ofta okänd eller osynlig.
-Den här granen är en hyllning till dem. Här får de gnistra och glimma ikapp med julens prakt. säger Lina Odell.
Julens evenemang
Vi har laddat decemberprogrammet med konserter, kreativa workshops för skapande och familjeaktiviteter.
Julmys alla dagar
Nordiska museet är öppet alla dagar, även själva helgdagarna. Utforska våra utställningar och kika in i dockskåp i skenet från julgranen. Den 13 december gör nämligen åtta av våra dockskåp efterlängtad återkomst från samlingarna till Stora hallen.
I Museibutiken hittar du utvalda, medvetna julklappar och nordiska klassiker för årstiden, bland annat kulljusstakar, änglaspel och materialsatser för eget skapande. Och missa inte second hand-hörnan Arturs basar.
I restaurangen och Kafé Lusknäppen kan du pausa mellan varven med adventsfika, glögg och varm must.
Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. I slutet av 1800-talet levde en liten pojke vid namn Gerhard Lang i Tyskland. Hans längtan till julen var så stark att hans mamma bakade tjugofyra kakor som hon la ut på en bit färgglad kartong. Varje dag fram till jul fick Gerhard äta en av kakorna för att stilla sin längtan.
När han blev vuxen gjorde han om sin mammas kak-kalender till en tryckt papperskalender med två ark och 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför. Gerhards kalender blev en succé som även nådde Sverige.
Julgranen kommer till Sverige under 1600-talet, i samband med de svenska erövringskrigen i Tyskland. Under den här tiden lånade Sverige ganska mycket från tyskt område. Först användes den i adelsfamiljer, under 1700-talet dök den upp utomhus, utanför mer välbeställda bönders hem. Först under senare delen av 1800-talet blev den bredare spridd i befolkningen, både på grund av urbanisering men senare på grund av ett relativt ökat välstånd. Granens stora genombrott är dock under efterkrigstiden, det vi kallar Rekordåren.
Jultomten härstammar från S:t Nicolaus
Den jultomte som vi vande oss vid under 1900-talet som den som delade ut julklappar härstammar från legender om den fromme och givmilde S:t Nicolaus, som var barnens vän. I kontinentens medeltida mysteriespel på den 6 december framträdde han med en get i koppel. Geten var en bild av Djävulen, som S:t Nicolaus symboliskt tämjde. Den svenska jultomten är en sammansmältning av den europeiska traditionen och gårdstomten.
Julbocken under 17- och 1800-talen
När julklappar delades ut i högreståndsmiljöer under 1700-talet var utdelaren en person utklädd till bock, ett ganska läskigt väsen. Bocken är en gestaltning av ondskan, men kopplingen historiskt mellan bocken och den gode St Nicolaus gör att bocken blir motsägelsefull, både ond och god. Julbocken ser vi i vår tid oftast i halmversion, eftersom jultomten övertog julbockens roll under slutet av 1800-talet.
Den svenska jultomten och gårdstomten
När konstnären Jenny Nyström under senare delen av 1800-talet målade vykort av jultomten, inspirerades hon av gårdstomten, som gav drag åt den svenske jultomten.
I nordisk folklig tradition var gårdstomten en människoliknande figur som skyddade gården och djuren. Ordet tomte har att göra med tomt, alltså en äga. Den svenska gårdstomten – som ibland kallades ”goenisse” – hade ingenting med gåvor att göra, utan var ett väsen som såg till att gården och kreaturen sköttes. Man såg honom inte, men om någon misskötte djuren, kunde denne få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröten.
De första bilderna av den anglosaxiska jultomten Santa Claus dök upp i engelsk press på 1840-talet. Jultomtens popularitet ökade i västvärlden under 1900-talet med konsumtionssamhället. I synnerhet blev den rödklädde och frodige Santa Claus populär under efterkrigstiden. Den röda färgen etablerades delvis genom en amerikansk coca cola-reklam under 1920-talet.
