Program

Forest Lab

En AI-bild över skog i en museimonter med stora lysande svampar.

Köp biljett

45–90 min

Begränsat antal platser

Samlingssalen

Evenemanget har varit.

Se vad vi har på gång under "Evenemang" .

Nordiska museets samtalsserie Forest Lab utforskar människans och skogens långa relation tillsammans med forskare och konstnärer. I ett avslutande samtal 13 nov pratar vi om skogen som framtidsfråga.

Skogen och framtiden 13 nov

Skog kan både vara yngre och mycket äldre än vi och allt växande kräver sin tid. Vi lever med tidigare generationers val. Dagens beslut har påverkan långt bortom vår livshorisont. Vilka möjliga framtider finns för den omstridda skogen i Norden? Vilka vägval leder bortom katastrofscenarier och överdriven teknikoptimism? Och vad kan historiska perspektiv, framtidsforskning och experimenterande med traditionella kunskaper lära oss?

Medverkande är Idéhistorikern Erland Mårald, Umeå universitet, författaren och skogsbonden Axel Lindén, framtidsforskaren och etnologen Katriina Siivonen, Turun Ylipisto/Universitetet i Åbo, samt Jörgen Löwenfeldt från från Nordiska museet. Samtalsledare är Lotten Gustafsson Reinius.

Jörgen Löwenfeldt: Hur ser skogen ut år 2173?

I snart två års tid har Nordiska museet samlat in allmänhetens tankar och drömmar om framtiden i insamlingen ”Vår framtid – en spaning mot Norden år 2173”. Hittills har 800 personer deltagit. Många beskriver hur de vill och tror att skogen kommer att se ut om 150 år, när museet firar 300-årsjubileum. Nedslag i insamlingen ger exempel på människors funderingar om framtiden. De är ofta färgade av stor optimism eller djup oro. Och skogen är återkommande tema. Jörgen Löwenfeldt är journalist, författare och projektledare för Nordiska museets digitala insamlingar.

Katriina Siivonen: Skogen i Norden som globalt arv

Människors förhållande till skogen i Norden omfattar många skilda verksamheter och värden. Men vår nuvarande syn på skogen medför ekologiska problem på en global nivå och för kommande generationer. Hur kan vi förändra detta i riktning mot en mer hållbar värld? Siivonen argumenterar för en förståelse av skogen som ett särskilt och immateriellt kulturarv, för skogen som det delade “framtidsarvet”.

Axel Lindén: Att bruka skog med häst – en rörelse bakåt eller framåt

Axel Lindén är författare och bonde. Han har skrivit böcker om får (Fårdagboken, 2017), skogsbruk (Tillstånd, 2020) och hästar (Hästen, 2022), vilka alla utgår från egna erfarenheter av skogs- och jordbruk. Ett genomgående tema är kontrasten mellan det enkelt småskaliga i hans egen verksamhet och det industriella och högteknologiska i det vanliga jord- och skogsbruket som omger honom.

Erland Mårald: Ett nytt samhällskontrakt för skogen och framtiden

Skogen är inte bara en plats i naturen utan en del av vårt samhälle, med historia och en omtvistad framtid. Den rymmer betydelser, känslor och makt, där olika ”skogliga samhällskontrakt” styrt över tid. För att förändra vår relation till skogen behöver vi inte bara söka lösningar i själva skogen, utan även förändra våra idéer och hur vi samspelar med den.

Erland Mårald, idéhistoriker.
Katriina Siivonen, framtidsforskare och etnolog.
Axel Lindén, författare och bonde. Caroline Andersson Renaud
Jörgen Löwenfeldt, Nordiska museet John Högström
Lotten Gustafsson Reinius, Hallwylsk professor vid Nordiska museet och Stockholms universitet. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

Nordiska museet forskar om skogen och människan

Lotten Gustafsson Reinius är Hallwylsk professor på Nordiska museet och Stockholms universitet. Hennes forskningsarbete har temat Skogen och människan och skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden.

Människans långa och föränderliga relationer till skogen har satt massor med spår i arkiv och föremålssamlingar, både i form av artefakter av trä och näver och genom fotografier och nedtecknade berättelser om folktrons väsen, praktiska kunskaper, skogsarbetarminnen och mycket mer.

Tidigare Forest Lab-kvällar på Nordiska museet

Skogarna i norr

Från det som brukade kallas ”fäbodgränsen” till trädgränsen sträcker sig skogarna i norr. Här finner vi tydliga spår av historiskt arbete och rörelse i skogarna: vallkullor som har inristat sina namn i trädstammarna på vägen till fäbodarna och spår av samisk barktäkt som har bevarats både i museets samlingar och i de norra skogarna. Vilken betydelse har sådana uttryck idag när vi söker efter förlorad kunskap och glömda stigar? Vad vill vi själva förmedla till kommande generationer? Och hur kan konstformer som fotografi och jojk hjälpa till att bevara och återuppliva den norra skogen som ett kulturlandskap?

Skogarna i norr

Om kulturhistoriska spår i skogarna i norr i samarbete med Silvermuseet. Medverkande: Malin Brännström, museichef och forskare vid Silvermuseet. Elle Eriksson, jägmästare och forskare. Elina Birkehag, konstnär. Krister Stoor, Umeå universitet. Moderator är Nordiska museets Lotten Gustafsson Reinius. Inspelat på Nordiska museet 20 mars 2024.

Människa, skog, eld

Ett undersökande samtal om liv och arbete med eld i skog mellan etnologerna Lotten Gustafsson Reinius, Anna Fredholm och Maria Vallström, journalisten Sven Olov Karlsson och socialantropologen Bengt G. Karlsson. Inspelat på Nordiska museet 20 september 2023.

Den förtrollade skogen?

I ett undersökande möte mellan konst och forskning samtalar etnologen Lotten Gustafsson Reinius med folkloristen Tora Wall, religionshistorikern David Thurfjell och mykologen Anders Dahlberg. Inspelat på Nordiska museet 8 mars 2023.