Utredning om Nordiska museets samiska samling
Nordiska museet har gjort en utredning kring framtiden för museets samiska samling i dialog med representanter för det samiska samhället. Syftet är att få kunskap om hur ett brett återförande skulle kunna se ut från samiskt perspektiv och hur relationen till det samiska samhället kan stärkas.
En unik samling
Nordiska museet har en väldigt omfattande samling av föremål med anknytning till samisk kultur och historia. Sammanlagt handlar det om mer än 8 000 föremål och omfattande arkivhandlingar och fotografier.
Komplexa frågor
Museets långa historia av att samla föremål och kunskap, producera utställningar ihop med förvaltandet av denna samling innebär att museet tagit på sig ett särskilt ansvar för det samiska. Frågor och ärenden som rör den samiska samlingen är många och har ökat i komplexitet och intresse, med en betoning på återföring av kulturföremål.
Ökat fokus på återförande
Frågorna om återföring har blivit alltmer betydelsefulla efter antagandet av FN:s Urfolksdeklaration 2007 och erkännandet av samerna som ett nordiskt urfolk. Grannländer som Norge och Finland har redan genomfört stora återföringsprojekt, och i Sverige har dessa frågor tagits upp på allvar sedan Kulturarvspropositionen 2017.
Sedan dess har bland annat Statens museer för världskultur överfört ägandet till många samiska föremål till Ájtte-museet i Jokkmokk. Riksantikvarieämbetet har utrett hur staten kan underlätta återförandet av samiska föremål vilket resulterat i två rapporter.
Utredning för ökad förståelse
Nordiska museet fattade 2022 beslutet att genomföra en utredning om framtiden för museets samiska samlingar i dialog med företrädare för det samiska samhället.
Syftet var dels att få kunskap om hur ett brett återförande skulle kunna se ut från samiskt perspektiv. Dels att skapa kunskapsunderlag för beslut om framtiden för den samiska samlingen och hur museet kan stärka relationerna med samiska institutioner och det samiska folket.
Utredningen är gjord av Fredrik Svanberg, chef Avdelning Kulturhistoria, och Marit Baer, intendent på Nordiska museet. Dialogparter har varit Sametingets kansli, Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum, Silvermuseet i Arjeplog, Skogs- och samemuseet i Lycksele, Stiftelsen Gaaltije, Aejlies – samiskt centrum i Tärnaby och Sameföreningen i Stockholm.
Resultat av utredningen
- Översikt av samlingarna: Utredningen har kartlagt de samlingar med föremål relaterade till samisk kultur och historia som museet förvaltar.
- Dialog med representanter från det samiska samhället: Dialogmöten med Sametingets kulturavdelning, Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum, Silvermuseet i Arjeplog, Skogs- och samemuseet i Lycksele, Stiftelsen Gaaltije, Aejlies – samiskt centrum i Tärnaby samt Sameföreningen i Stockholm
- Stöd för återförande: Dialogparterna är överens om att hela eller stora delar av de samiska samlingarna bör återföras till Sápmi. Men dialogerna visar också tydligt att processen är komplex, och de samiska organisationerna har olika uppfattning om hur ett brett återförande bör gå till.
- Museets hållning: Nordiska museet är positivt till en bredare återföring av samiska samlingar. Museets uppfattning baserat på utredningen och ovanstående är dock också att museet inte kan eller bör fatta beslut om ett brett återförande av samlingar i nuläget.
- Förslag till åtgärder: Ett förslag till första steg när det gäller återförande är att Nordiska museet i dialog med respektive museum undersöker möjligheten att överföra ägandet av föremålen i de utlån som Nordiska museet har till Ájtte, Silvermuseet samt Skogs- och samemuseet i Lycksele till respektive museum.
- Prioritering av ceremoniella föremål: Med tanke på FN:s deklaration om urfolks rättigheter (artikel 12), som slår fast att stater särskilt ska sträva efter att ge tillgång till och/eller repatriera ceremoniella föremål, bör Nordiska museet också prioritera en fördjupad utredning av ceremoniella föremål inför ett eventuellt återförande.
- Förbättrad tillgänglighet: En uppfattning som tydligt framgått under utredningen är den att samiska föremål är relativt otillgängliga på Nordiska museet. En möjlig förbättring på kort sikt är att inrätta ett särskilt presentationsrum för samiska föremål på museet, oberoende av om ett större återförande skulle ske på lång sikt.
-
Gievre (samisk trumma) som troligtvis samlades in i Åsele 1725. Du kan se trumman i utställningen Nordbor. Foto: Peter Segemark / Nordiska museet -
Samisk silverkrage i utställningen Arktis – medan isen smälter på Nordiska museet Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet -
Bällingskor av renskinn är en viktig del i den samiska högtidsdräkten, kolten. Du kan se skorna i utställningen Nordbor. Foto: Peter Segemark / Nordiska museet -
Samisk brudkrona i utställningen Arktis – medan isen smälter på Nordiska museet Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet
