Stiftelsen
Nordiska museet är grundat av Artur Hazelius 1873 och en stiftelse sedan 1880. Utöver samlingarna och museet på Djurgården äger stiftelsen flera kulturhistoriska miljöer i landet. Nämnden för stiftelsen utses av staten och VD för museet är styresmannen.
Stiftelse sedan 1880
Språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833–1901) gjorde sin första insamlingsresa 1872. Året därpå öppnade Skandinavisk-etnografiska samlingen sin första utställning i centrala Stockholm. Redan 1880 hade samlingen blivit så omfattande att Hazelius ombildade den till en stiftelse och ändrade namnet till Nordiska museet.
Enligt stadgarna ska museet ”bevara och levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige, företrädesvis för tiden efter 1520. Arbetet ska bedrivas mot bakgrund av den europeiska, särskilt den nordiska, kulturutvecklingen.”
Egen och statlig finansiering
Nordiska museets verksamhet finansieras idag till knappt 70 procent av statsanslag. Resterande 30 procent av verksamheten finansieras av museets egna intäkter. Det är stiftelsens styrelse, Nordiska museets nämnd, som svarar för att stiftelseförordnandet följs.
Nämnd och styresman
En särskild nämnd med fem ledamöter skulle ansvara för verksamheten, som även kom att inkludera Skansen grundat 1891. Från och med 1963 tog staten ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten. Sedan dess utser staten nämndens ledamöter. Samtidigt blev Skansen en självständig stiftelse med egen styrelse. Institutionerna är fortfarande sammanflätade med varandra. Chef för Nordiska museet är styresmannen.
Nämndens ordförande: Jan Olov Westerberg, fastighetsdirektör
Nämndens ledamöter:
- Sanne Houby-Nielsen, styresman
- Karin Lindvall, f.d. länsmuseichef
- Ola Lindgren Nilsson, verkställande direktör
- Knut Weibull, f.d. överantikvarie
- Lena Lind Palicki, universitetslektor
- Annika Winsth, chefsekonom
Adjungerad ledamot: Marie Hiller, ekonomichef
Personalföreträdare:
- Thomas Adolfsson, SACO
- Ylva Alriksson, fackförbundet ST
Nordiska museets styresman
Chef och VD för Nordiska museet är styresmannen. Ansvaret för frågor som rör användningen av stiftelsens tillgångar och placering av förmögenhet ligger hos nämnden, i enligt med stiftelselagen och stiftelsens stadgar.
Styresmannen leder och samordnar stiftelsens verksamheter och har ansvar för planering och genomförande av Nordiska museets utveckling enligt nämndens beslut och för museets löpande förvaltning.
Sanne Houby-Nielsen
Sanne Houby-Nielsen är styresman för Nordiska museet sedan februari 2015. Sanne Houby-Nielsen är docent vid Lunds universitet och har en fil.dr i klassisk arkeologi från Köpenhamns universitet.
Hon har tidigare varit överintendent och chef på Statens museer för världskultur i Stockholm (2010–2015), museichef för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm (2000–2010) och ledare för den Kongelige Afstøbningssamling på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.
Av stadgarna framgår att Nordiska museet har till uppgift att bevara och levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige, företrädesvis för tiden efter 1520. Museet ska enligt stadgarna särskilt
- vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sina samlingar
- hålla ett urval av samlingarna tillgängliga samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan kulturförmedlande verksamhet
- initiera, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde.
Arbetet ska bedrivas mot bakgrunden av den europeiska, särskilt den nordiska, kulturutvecklingen. Museets verksamhet ska komma till del för hela landet och museet ska samverka med nationella och internationella aktörer för att utveckla verksamheten.
Det skall vara ett hem för minnen framför alt ur svenska folkets lif, men ävfen ur andra folks, som med det svenska äro befryndade.
Artur Hazelius i Nordiska museets stadgar 1880
Fem besöksmål och unika miljöer
Nordiska museet är i dag Sveriges största kulturhistoriska museum med omfattande samlingar som speglar livet i Sverige och Norden från 1500-tal till idag.
Utöver den ikoniska museibyggnaden på Djurgården äger, förvaltar och bevarar stiftelsen flera levande kulturhistoriska miljöer och besöksmål på skilda håll i landet: Julita gård och trädgårdar, Tyresö slott och park, Svindersvik sommarnöje, Härkeberga kaplansgård och Wicanderska villan på Djurgården. De kulturhistoriska miljöerna utgör en viktig del av vår gemensamma historia och framtid.
Stiftelsen driver och förvaltar dessa areellt omfattande miljöer med totalt över 400 byggnader, vidsträckta historiska parker, skogar, odlingslandskap och fiske- och vattenområden, oftast i samverkan med utomstående intressenter som kommuner, byalag, föreningar och privatpersoner.
Det är ett angeläget samhällsuppdrag att vårda dem på ett hållbart sätt för framtiden, inte minst ur klimat- och hållbarhetsperspektiv.
-
Isak Gustaf Clasons byggnadsverk Nordiska museet är ett arkitektoniskt landmärke och portal till det gröna Djurgården i Stockholm. Foto: Karolina Kristensson/ Nordiska museet -
Julita gård och trädgårdar utanför Katrineholm är en bevarad sörmländsk herrgårdsmiljö från tidigt 1900-tal. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet -
Tyresö slott och park har många tidslager och visar livet kring ett slott kring år 1900. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet -
Svindersvik är ett bevarat sommarnöje från 1740-talet inbäddat i grönska vid Gäddviken i Nacka. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet -
Härkeberga kaplansgård utanför Enköping visar livet för en lantpräst och en kyrkbys mötesplats på 1840-talet. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet
