Advent
Hur kom adventskalendern och adventsstjärnan till? När börjar man julpynta? Firanden av högtider och folkliga traditioner bland befolkningen i de nordiska samhällena är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om advent utifrån museets samlingar och kunskap.
Advent är en kyrkohelg som infaller under de fyra söndagarna före julafton. Advent inleder även det kristna kyrkoåret. Ordet advent är latin för ”ankomst” och anspelar på Jesu födelse.
Första advent och förberedelser inför julen
För många inleder advent julfirandet med förberedelser inför julen, adventsstjärnor, adventsljusstakar, julbak, glögg och adventskalendrar till barnen.
Fasta i advent
I det tidiga kristna Sverige och Norden var advent en fastetid, ett sätt att kroppsligt markera Herrens glädjerika ankomst. Under fastan var det återhållsamt med mat, framför allt med kött.
I bondesamhället, eller det förindustriella samhället, kallades advent för julfasta. Då började förberedelserna för julmaten. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december. Ett minne från julfastan är lutfisken, som traditionellt blötlades på Annadagen den 9 december. Advent var därefter en tid för stillhet och vördnad, vilket bland annat gjorde att bröllop var förbjudna. Man skulle även undvika bullriga arbeten och att föra oväsen.
Vanliga frågor om advent
Både adventsljusstaken och adventsstjärnan har tyskt ursprung. De blev vanliga i Sverige på 1930-talet. Adventsstjärnan kom till på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut och blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen. Elever och lärare i en skola i staden tillverkade pappersstjärnor belysta inifrån. En förebild ska ha varit de svenska stjärngossarnas stjärngång. När den tyska handeln fångade upp intresset för dessa stjärnor började man masstillverka dem i hopfällbar form. Efterhand elektrifierades de.
Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1923, och några år senare kom försäljningen igång. Adventsstjärnan sägs symbolisera Betlehemsstjärnan, som vägledde de tre vise männen till stallet, där det nyfödda Jesusbarnet låg i krubban. Också i vår tid är stjärnan en framträdande julsymbol.
Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. I slutet av 1800-talet levde en liten pojke vid namn Gerhard Lang i Tyskland. Hans längtan till julen var så stark att hans mamma bakade tjugofyra kakor som hon la ut på en bit färgglad kartong. Varje dag fram till jul fick Gerhard äta en av kakorna för att stilla sin längtan.
När han blev vuxen gjorde han om sin mammas kak-kalender till en tryckt papperskalender med två ark och 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför. Gerhards kalender blev en succé som även nådde Sverige.
I det tidiga kristna Sverige och Norden var advent en fastetid, ett sätt att kroppsligt markera Herrens glädjerika ankomst. Under fastan var det återhållsamt med mat, framför allt med kött. I bondesamhället kallades advent för julfasta. Då började julmaten att lagas. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december.
Ett minne från julfastan är lutfisk, som traditionellt blötlades på Annadagen den 9 december. Advent var därefter en tid för stillhet och vördnad, vilket bland annat gjorde att bröllop var förbjudna. Man skulle även undvika bullriga arbeten och att föra oväsen.
Ordet advent är latin för ”ankomst” och anspelar på Jesu födelse på juldagen. För många inleder första advent julfirandet med förberedelser inför julen, även om julhandel och offentlig julskyltning i vår tid syns redan tidigt i november. Går vi bara lite mer än hundra år tillbaka i tiden skedde julskyltning först på skyltsöndagen, det vill säga söndagen före julafton. Under efterkrigstiden blev både andra och första advent skyltsöndagar. Traditioner är föränderliga och några regler finns inte.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
Många faktorer formar och förändrar firanden
I korthet kan man säga att högtidsfirande i vår tid speglar mängder av influenser från förflutna samhällsformer, från vår egen tid, migration, social, ekonomisk och teknisk förändring.
Högtider och högtidsfirande i Norden är starkt präglade av kristen religion och formas även av förändringar i samhället och våra värderingar. Ytterligare faktorer är folkliga föreställningar om det övernaturliga, folklig religion och folkliga värderingar som går tillbaka på det nordiska bondesamhället.
Under de 150 år som Nordiska museet samlat kunskap om traditioner och ritualer kopplade till högtider och årets dagar har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden.
Även traditioner och sociala mönster förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media. I vår tid är sociala medier och massmedier i största allmänhet viktiga faktorer.
Ritual?
Under de 150 åren har också forskningens perspektiv och begrepp förändrats. Ett centralt grundbegrepp är ritual. Det syftar på det praktiska firandet – vad människor gör kopplat till en högtid, tradition, viss dag, tid på året eller händelse. Som att äta semlor, gömma påskägg, tända ljus på kyrkogårdar eller gå ”bus eller godis”.
Oftast ingår symboler i ritualer, till exempel julgran, midsommarstång, tända ljus, studentmössa, våfflor och semlor eller för den delen fredagsmysets chips och dipp.
Tradition?
Man kan säga att en ritual blir tradition när människor sätter särskilt värde på ritualen och firandet, utan att de måste vara särskilt gamla eller spridda. Värderingarna handlar ofta om att en ritual sägs vara ursprunglig och viktig för människor gruppidentitet.
Även denna definition speglar forskningens perspektiv. Men i dagligt tal används begreppen ritual, tradition, högtid, sed ofta synonymt. När vi här talar om traditioner är de som regel särskilt värderade ritualer; julfirande är ett exempel.
Religiösa högtider
En annan viktig term är högtid som syftar på ritualer som är mer bundna till religiösa kalendrar. I Norden har den kristna kalendern dominerat, men efterhand spelar även andra religiösa kalendrar en synbar roll.
Gränsen mellan religiösa kalenderritualer och sekulära ritualer tycks bli alltmer otydlig, vilket speglar samhällets sekularisering. De flesta i Sverige firar religiösa högtider utan att uppmärksamma dess religiösa koppling.
Årshögtider och livshögtider
Förutom kyrkliga kalendrar så har högtider historiskt präglats av bondeårets och jordbrukets rytm. Då talar vi om årshögtider eller kalenderriter. Exempelvis Vårfrudagen (Våffeldagen) eller Stora metaredagen (Kristi himmelsfärdsdag).
Många högtider är knutna till människors livscykel, där kyrklig ordning har varit och är av stor betydelse. Exempelvis dop, konfirmation, bröllop och begravning.
Men allteftersom samhällets förändras, så förändras dessa ritualers betydelse. Även om många idag döps, så sker det inte sällan genom icke-kyrkliga namngivningsceremonier. Till livshögtiderna får vi nuförtiden exempelvis räkna studentfester, födelsedagar och baby showers.
Föränderligt och dynamiskt
En av de viktigaste insikterna kring ritualer och traditioner som gjorts i forskningen är att de förändras. Vissa särskilt omvälvande samhällsförändringar har gett uppenbara avtryck i såväl vardagsliv som i ritualer och högtider.
De kanske viktigaste ur ett kulturhistoriskt perspektiv är kyrkans roll liksom urbanisering, demokratisering, välfärd och strävan efter social rättvisa. 1800-talets industriella varuproduktion och 1900-talets välfärd gjorde till exempel att varor anpassade till högtider blev allt populärare – och blev del av firandet. Pynt till påsk och jul, speciella maträtter, gåvor till jul och godis till Alla hjärtans dag är några exempel.
Samtid och tradition
Parallellt med att de nordiska länderna urbaniserades, så förändrades de ekonomiska villkoren. Människor producerade inte längre för det egna uppehället. Familjen förvandlades till en konsumtionsenhet, som kunde köpa alla dessa varor som marknadsfördes kopplade till högtider.
Idag spelar sociala medier en stor roll för framväxten av fenomen som till exempel Novent, Kanelbullens dag, Nisse-dörrar och Fössta tossdan i mass.
Traditioner och högtider följer människors förflyttningar mellan samhällen. Halloween, Ramadanfirande och Jultomten är några exempel. Vissa upprätthålls, andra bleknar bort och somliga får förändrad betydelse. Andra traditioner i kyrklig och folklig tradition glöms bort eller högtidlighålls av bara några få.