Alla helgons dag
Vilken dag är Alla helgons dag? När tänder vi ljus på gravarna? Firanden av högtider och folkliga traditioner bland befolkningen i de nordiska samhällena är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om Alla helgons dag utifrån museets samlingar och kunskap.
Alla helgons dag firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Temat i högtiden är universellt: döden och minnet av de döda. Alla helgons dag är en högtid med rötter i den katolska tiden som fått ökad betydelse i Sverige under senare delen av 1900-talet. I Sverige firas högtiden genom att tända ljus på gravarna, en tradition som etablerades först efter andra världskriget.
Olika typer av ritualer
Historiskt har det funnits många ritualer med döden som tema vid denna tid på året, men också som är kopplade till skörd och grödor. I bondesamhället (det förindustriella samhället) markerade Alla helgons dag sommarhalvårets slut och vinterns början.
Då var den 1 november en dag för att förutsäga vädret. Det sades ibland att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst, så blir det en mycket snörik vinter. I en traditionsuppteckning i Nordiska museets samlingar berättas följande:
Man talade förr om Helgmässovinter, vilket inte var så bra, sade gubben Eriksson. Helgmässovinter är Andersmässtö och jul, sommar och påsk snö. Och då skulle det bli sen vårsådd det året.
Ur Nordiska museets samlingar
Vanliga frågor om Alla helgons dag
Ja, Alla helgons dag är officiell helgdag sedan 1953 och ligger på den lördag som inträffar mellan 31 oktober och 6 november.
Alla helgons dag har varit föremål för omvärderingar i historien, bland annat beroende på förändrade religiösa uppfattningar.
Sedan efterkrigstiden är det vanligt att tända ljus på gravar på Alla helgons dag i Sverige. Det var inte ett okänt fenomen tidigare, mot slutet av 1800-talet växte bruket att tända ljus vid gravarna, främst i städerna. Men fram till 1940-talet skedde det mest på julaftonen, i samband med julottan eller på söndagen före jul. Ljusen tändes som regel vid avlidna barns gravar.
Redan under 1930-talet salufördes gravljus inför Alla helgons dag, men först efter andra världskriget spreds bruket med ljus på gravar denna dag. Impulserna kom från katolska länder i Europa. Etnologen Mats Rehnberg nämner att impulser även kom från krigsgravarna i Normandie.
Nej, Allhelgonadagen (alltid den 1 november) är inte en officiell helgdag efter en almanacksreform år 1772.
Under den tidiga kristenheten fanns en stor mängd katolska helgondagar. På Allhelgonadagen den 1 november har katolska kyrkan sedan tidig medeltid firat helgon som saknat egna dagar i almanackan. Kvällen före, den 31 oktober, inföll Allhelgonaafton, på engelska kallad All Hallows’ Eve (som har bildat ordet Halloween). Den 2 november firades Alla själars dag för att hedra döda familjemedlemmar. Men under medeltiden rensades kalendern från flera helgondagar.
I Sverige avskaffades Alla själars dag men Allhelgonadagen bibehölls som helg även efter reformationen på 1500-talet, trots att helgonkult inte ansågs förenlig med den protestantiska och lutherska trosuppfattningen. Slutligen försvann även Allhelgonadagen som helgdag i en omfattande almanacksreform 1772. Den gamla Allhelgonadagen ligger kvar i almanackan på den 1 november, men är inte en helgdag.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
Många faktorer formar och förändrar firanden
I korthet kan man säga att högtidsfirande i vår tid speglar mängder av influenser från förflutna samhällsformer, från vår egen tid, migration, social, ekonomisk och teknisk förändring.
Högtider och högtidsfirande i Norden är starkt präglade av kristen religion och formas även av förändringar i samhället och våra värderingar. Ytterligare faktorer är folkliga föreställningar om det övernaturliga, folklig religion och folkliga värderingar som går tillbaka på det nordiska bondesamhället.
Under de 150 år som Nordiska museet samlat kunskap om traditioner och ritualer kopplade till högtider och årets dagar har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden.
Även traditioner och sociala mönster förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media. I vår tid är sociala medier och massmedier i största allmänhet viktiga faktorer.
Ritual?
Under de 150 åren har också forskningens perspektiv och begrepp förändrats. Ett centralt grundbegrepp är ritual. Det syftar på det praktiska firandet – vad människor gör kopplat till en högtid, tradition, viss dag, tid på året eller händelse. Som att äta semlor, gömma påskägg, tända ljus på kyrkogårdar eller gå ”bus eller godis”.
Oftast ingår symboler i ritualer, till exempel julgran, midsommarstång, tända ljus, studentmössa, våfflor och semlor eller för den delen fredagsmysets chips och dipp.
Tradition?
Man kan säga att en ritual blir tradition när människor sätter särskilt värde på ritualen och firandet, utan att de måste vara särskilt gamla eller spridda. Värderingarna handlar ofta om att en ritual sägs vara ursprunglig och viktig för människor gruppidentitet.
Även denna definition speglar forskningens perspektiv. Men i dagligt tal används begreppen ritual, tradition, högtid, sed ofta synonymt. När vi här talar om traditioner är de som regel särskilt värderade ritualer; julfirande är ett exempel.
Religiösa högtider
En annan viktig term är högtid som syftar på ritualer som är mer bundna till religiösa kalendrar. I Norden har den kristna kalendern dominerat, men efterhand spelar även andra religiösa kalendrar en synbar roll.
Gränsen mellan religiösa kalenderritualer och sekulära ritualer tycks bli alltmer otydlig, vilket speglar samhällets sekularisering. De flesta i Sverige firar religiösa högtider utan att uppmärksamma dess religiösa koppling.
Årshögtider och livshögtider
Förutom kyrkliga kalendrar så har högtider historiskt präglats av bondeårets och jordbrukets rytm. Då talar vi om årshögtider eller kalenderriter. Exempelvis Vårfrudagen (Våffeldagen) eller Stora metaredagen (Kristi himmelsfärdsdag).
Många högtider är knutna till människors livscykel, där kyrklig ordning har varit och är av stor betydelse. Exempelvis dop, konfirmation, bröllop och begravning.
Men allteftersom samhällets förändras, så förändras dessa ritualers betydelse. Även om många idag döps, så sker det inte sällan genom icke-kyrkliga namngivningsceremonier. Till livshögtiderna får vi nuförtiden exempelvis räkna studentfester, födelsedagar och baby showers.
Föränderligt och dynamiskt
En av de viktigaste insikterna kring ritualer och traditioner som gjorts i forskningen är att de förändras. Vissa särskilt omvälvande samhällsförändringar har gett uppenbara avtryck i såväl vardagsliv som i ritualer och högtider.
De kanske viktigaste ur ett kulturhistoriskt perspektiv är kyrkans roll liksom urbanisering, demokratisering, välfärd och strävan efter social rättvisa. 1800-talets industriella varuproduktion och 1900-talets välfärd gjorde till exempel att varor anpassade till högtider blev allt populärare – och blev del av firandet. Pynt till påsk och jul, speciella maträtter, gåvor till jul och godis till Alla hjärtans dag är några exempel.
Samtid och tradition
Parallellt med att de nordiska länderna urbaniserades, så förändrades de ekonomiska villkoren. Människor producerade inte längre för det egna uppehället. Familjen förvandlades till en konsumtionsenhet, som kunde köpa alla dessa varor som marknadsfördes kopplade till högtider.
Idag spelar sociala medier en stor roll för framväxten av fenomen som till exempel Novent, Kanelbullens dag, Nisse-dörrar och Fössta tossdan i mass.
Traditioner och högtider följer människors förflyttningar mellan samhällen. Halloween, Ramadanfirande och Jultomten är några exempel. Vissa upprätthålls, andra bleknar bort och somliga får förändrad betydelse. Andra traditioner i kyrklig och folklig tradition glöms bort eller högtidlighålls av bara några få.
