
Första april
Varför skämtar vi på första april? Vilka är de bästa aprilskämten? Firanden av högtider och folkliga traditioner hos befolkningen i de nordiska samhällena är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om aprilskämt utifrån museets samlingar och kunskap.
”April, april din dumma sill, Jag kan lura dig vart jag vill” eller ”Maj, maj måne, Jag kan lura dig till Skåne”. I Sverige går seden med aprilskämt, att ”narra april”, tillbaka till 1600-talets mitt. Liksom annat skämtbeteende i historien används ofta ramsor.
Ett tidigt drag i seden var att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag. Till exempel för att fråga efter ”synvinklar”, ”rumpdrag” eller ”Jagedumm-piller” på Apoteket. Sådana skämt kan knytas till olika yrkeskulturer. Snickarlärlingar kunde exempelvis skickas ut för att köpa spikolja.
Tidigarelagd gudstjänst – sant eller aprilskämt?
Aprilbrev med falska meddelanden förkom också. 1742 sändes en ”aprilsedel” runt i en Västgötaförsamling som kungjorde att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare än vanligt, vilket ledde till stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när sprattet uppdagades.
Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. De som begav sig dit letade förgäves efter åsnor tills de förstod att ”åsnorna” var de själva.
Elefanter på OS-invigningen – sant eller aprilskämt?
I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger. På de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.
Vanliga frågor om första april
Upptåg som liknar våra aprilskämt förekommer i de flesta europeiska länder. Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser. Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet.
I Frankrike finns belägg från 1500-talet. Där kallas den lurade för poisson d’avril (”aprilfisk”) och antingen fäster man ritade fiskar på varandras ryggar eller så utsätter man varandra för andra skämt. I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen All Fool’s Day.
Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Det amerikanska virtuella museet Museum of Hoaxes har en topp 100-lista över alla tiders mest lyckade aprilskämt, och där ligger den svenska nylonstrumpan på andra plats.
Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter.
Ett återkommande tema i aprilskämten är teknik och ofta handlar de om att utmana föreställningar om gränsen för vad som är möjligt och omöjligt. I Nordiska museets arkiv finns en samling aprilskämt från 1980-talet, varav ett är en annons med en räknemaskin försedd med en enda stor knapp som man håller handen på. Tänker man bara talet så känner maskinen det och räknar själv ut resultatet.
Vad och hur firar befolkningen i de nordiska samhällena?
Som kulturhistoriskt museum dokumenterar och gestaltar Nordiska museet livet i Norden, i både vardag och fest. Till exempel undersöker vi: Vad och hur firar människor? Hur ser dagens och gårdagens traditioner och ritualer ut och vilken roll spelar de i det sociala livet?
Vi samlar kunskap om traditioner sedan sent 1800-tal
Vår verksamhet och kunskap kring traditioner vilar på kulturhistorisk forskning. Vid sidan om forskning bygger vi på våra omfattande föremåls- och arkivsamlingar.
Sedan sent 1800-tal har vi dokumenterat och samlat in kunskap kring traditioner och ritualer i människors vardagsliv och fest, och som representerar högtider och traditioner. Kunskap i form av föremål, fotografier, folkminnen och nedtecknade intervjuer med exempel på ritualer och traditioner.
Vi har samlat och dokumenterat genom att göra fältarbeten (det vill säga dokumentera firande på plats), skicka ut frågelistor, intervjuat människor och numera genom digitala insamlingar.
Traditioner förändras och är dynamiska
Under de 150 år som insamlingarna pågått har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden. Även traditioner och sociala mönster är dynamiska och förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media.
Vi analyserar fortlöpande materialet i ljuset av både samtidsprocesser och historiska omständigheter.
Vi förmedlar kunskap på flera sätt
Vi förmedlar kunskap på flera sätt: i bokform, i utställningar, publika samtal och föredrag, i egna digitala kanaler och genom uttalanden i media.
På vår webbplats hittar du exempel på högtider och firande bland befolkningen i de nordiska samhällena.
I Nordiska museets arkiv kan du utforska fler exempel och också titta på folkminnen och traditionsuppteckningar ur våra samlingar.
I Nordiska museets bibliotek finns både våra egna böcker och publikationer och annan litteratur om högtider och traditioner.
Många faktorer formar och förändrar firanden
I korthet kan man säga att högtidsfirande i vår tid speglar mängder av influenser från förflutna samhällsformer, från vår egen tid, migration, social, ekonomisk och teknisk förändring.
Högtider och högtidsfirande i Norden är starkt präglade av kristen religion och formas även av förändringar i samhället och våra värderingar. Ytterligare faktorer är folkliga föreställningar om det övernaturliga, folklig religion och folkliga värderingar som går tillbaka på det nordiska bondesamhället.
Under de 150 år som Nordiska museet samlat kunskap om traditioner och ritualer kopplade till högtider och årets dagar har det skett enorma samhällsförändringar i Sverige och Norden.
Även traditioner och sociala mönster förändras: Traditioner föds, omvandlas och följer människor, tiden och media. I vår tid är sociala medier och massmedier i största allmänhet viktiga faktorer.
Ritual?
Under de 150 åren har också forskningens perspektiv och begrepp förändrats. Ett centralt grundbegrepp är ritual. Det syftar på det praktiska firandet – vad människor gör kopplat till en högtid, tradition, viss dag, tid på året eller händelse. Som att äta semlor, gömma påskägg, tända ljus på kyrkogårdar eller gå ”bus eller godis”.
Oftast ingår symboler i ritualer, till exempel julgran, midsommarstång, tända ljus, studentmössa, våfflor och semlor eller för den delen fredagsmysets chips och dipp.
Tradition?
Man kan säga att en ritual blir tradition när människor sätter särskilt värde på ritualen och firandet, utan att de måste vara särskilt gamla eller spridda. Värderingarna handlar ofta om att en ritual sägs vara ursprunglig och viktig för människor gruppidentitet.
Även denna definition speglar forskningens perspektiv. Men i dagligt tal används begreppen ritual, tradition, högtid, sed ofta synonymt. När vi här talar om traditioner är de som regel särskilt värderade ritualer; julfirande är ett exempel.
Religiösa högtider
En annan viktig term är högtid som syftar på ritualer som är mer bundna till religiösa kalendrar. I Norden har den kristna kalendern dominerat, men efterhand spelar även andra religiösa kalendrar en synbar roll.
Gränsen mellan religiösa kalenderritualer och sekulära ritualer tycks bli alltmer otydlig, vilket speglar samhällets sekularisering. De flesta i Sverige firar religiösa högtider utan att uppmärksamma dess religiösa koppling.
Årshögtider och livshögtider
Förutom kyrkliga kalendrar så har högtider historiskt präglats av bondeårets och jordbrukets rytm. Då talar vi om årshögtider eller kalenderriter. Exempelvis Vårfrudagen (Våffeldagen) eller Stora metaredagen (Kristi himmelsfärdsdag).
Många högtider är knutna till människors livscykel, där kyrklig ordning har varit och är av stor betydelse. Exempelvis dop, konfirmation, bröllop och begravning.
Men allteftersom samhällets förändras, så förändras dessa ritualers betydelse. Även om många idag döps, så sker det inte sällan genom icke-kyrkliga namngivningsceremonier. Till livshögtiderna får vi nuförtiden exempelvis räkna studentfester, födelsedagar och baby showers.
Föränderligt och dynamiskt
En av de viktigaste insikterna kring ritualer och traditioner som gjorts i forskningen är att de förändras. Vissa särskilt omvälvande samhällsförändringar har gett uppenbara avtryck i såväl vardagsliv som i ritualer och högtider.
De kanske viktigaste ur ett kulturhistoriskt perspektiv är kyrkans roll liksom urbanisering, demokratisering, välfärd och strävan efter social rättvisa. 1800-talets industriella varuproduktion och 1900-talets välfärd gjorde till exempel att varor anpassade till högtider blev allt populärare – och blev del av firandet. Pynt till påsk och jul, speciella maträtter, gåvor till jul och godis till Alla hjärtans dag är några exempel.
Samtid och tradition
Parallellt med att de nordiska länderna urbaniserades, så förändrades de ekonomiska villkoren. Människor producerade inte längre för det egna uppehället. Familjen förvandlades till en konsumtionsenhet, som kunde köpa alla dessa varor som marknadsfördes kopplade till högtider.
Idag spelar sociala medier en stor roll för framväxten av fenomen som till exempel Novent, Kanelbullens dag, Nisse-dörrar och Fössta tossdan i mass.
Traditioner och högtider följer människors förflyttningar mellan samhällen. Halloween, Ramadanfirande och Jultomten är några exempel. Vissa upprätthålls, andra bleknar bort och somliga får förändrad betydelse. Andra traditioner i kyrklig och folklig tradition glöms bort eller högtidlighålls av bara några få.