Mitt under polstjärnan. Där meridianerna strålar samman och tidzonerna upphör. Där börjar Arktis, hem åt fyra miljoner människor. I tusentals år har människorna här levt tillsammans med isen.
Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du isens historia och framtid – men framförallt de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner. Här upptäcker du även samiska föremål i ett arktiskt och nordiskt sammanhang.
Storslagen skildring av Arktis
Tidningen ETC
I utställningens tio dokumentära filmer möter du människor från olika delar av Arktis : Qaanaaq på Grönland, Vatnajökull på Island, floden Näätämö (Neidenelva på norska) i Finland, Svalbard i Norge samt Abisko, Arjeplog, Laevas och Nautanen i Sverige. Utställningen berör även Arktis öster- och västerut: Clyde River i Kanada och Jamal i Ryssland.
Merparten av filmerna är producerade av Nordiska museet, filmade av Camilla Andersen, och skapade med stöd av Nordisk kulturfond. Filmerna från Näätämö och Clyde River är externt producerade, medan filmerna från Jamal och Qaanaaq är framtagna i samråd med Nordiska museet.
Utställningens rum är uppbyggda efter olika teman. Här får du bland annat lära dig mer om vad Arktis är, hur klimatförändringarna påverkar området, om det arktiska resurslandskapet samt hur man bott, rest och klätt sig i Arktis.
Du får också lära dig mer om relationen mellan människa och is. Hur har den sett ut genom historien – och hur ser den ut nu – när isen smälter? Vid en interaktiv station kan du lämna ett klimatlöfte till ditt framtida jag. Det går också bra här på webbplatsen:
Till grund för utställningen ligger bland annat ett treårigt förarbete, som letts av Lotten Gustafsson Reinius inom ramen för den Hallwylska gästprofessur som delas mellan Stockholms universitets och Nordiska museet.
Utöver utställningen har projektet resulterat i den brett mångvetenskapliga antologin Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse, som Nordiska museet gav ut våren 2020.
1
1
Tillverkad av sälhud, dekorerad med skinnbroderier, mårdskinn och glaspärlor. Användes tidigare av kvinnor, där ett barn kunde bäras i den rymliga luvan.
Grönland, före 1879. Inlån Världskulturmuseerna 1933.25.0032.
Foto: Etnografiska museet
2
2
Parkan av renskinn har tillhört pojken Norquat från Netsilingmiut i Kanada, som levde vid 1900-talets början. Den samlades in 1924 under Knud Rasmussens 5:e Thuleexpedition.
Jackan är försedd med amuletter för god fångst och skydd mot olyckor.
Netsilikinuit, Kanada. Inlån från Köpenhamns Nationalmuseum. P29.499.
Foto: Köpenhamns Nationalmuseum
3
3
Ståndkrage med tenntrådsbroderier. Hängen av delvis förgyllt silver. Denna silverkrage kom till Nordiska museets samling 1903. Silverkragen var samiska kvinnors dyraste kläddetalj som bars vid bröllop och andra högtider.
Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet
